Intervjuer med medlemmarna i social- och hälsovårdsutskottet, del 1: riksdagsledamot Päivi Räsänen

I Petteri Orpos regeringsprogram ingår en reform av den sociala tryggheten.  Vi ber social- och hälsovårdsutskottets medlemmar berätta om sina synpunkter – vilka ändringar behövs och vad vill man hålla fast vid?  Den första som intervjuas är kristdemokraternas riksdagsledamot Päivi Räsänen.

Vad anser du att är den viktigaste reformen inom den sociala tryggheten under den här valperioden?

Ändringarna i den sociala tryggheten har sitt huvudsakliga ursprung i behovet av att balansera ekonomin. I den situation som nu råder, där den offentliga ekonomin uppvisar underskott och vi befinner oss i en skuldspiral, måste den sociala tryggheten utvecklas och också svåra beslut fattas.

Den viktigaste reformen är att undanröja flitfällor, så att det alltid ska löna sig att arbeta. Det är för närvarande för lätt att leva på bidrag. I fråga om en del förmåner har mottagaren ingen större skyldighet att ta till åtgärder. Det här har diskuterats i till exempel kommittén för social trygghet, där också jag är medlem.

Också de ungas välmående är ett aktuellt tema den här valperioden. Det är viktigt att vi kan erbjuda de unga hjälp och stöd. Alla borde få uppleva att de är till nytta i samhället.

Trots förändringar är det viktigt att den sociala tryggheten bibehålls som ett nät, med vilket man kan förhindra större samhälleliga problem som till exempel barnfattigdom.

Vad fungerar bäst inom den sociala tryggheten sådan som den är nu? Vad borde man hålla fast vid?

Det finländska pensionssystemet är på många sätt bra och modernt. I Finland kan man lita på att man får pension när man inte längre förvärvsarbetar. Det är av stor betydelse. Vi har också lyckats med att höja pensionsåldern.

I servicen för barnfamiljer finns det också mycket som är bra. Vårt system med föräldraledigheter gör det möjligt för alla nyblivna föräldrar att tillbringa tid tillsammans med barnet. Förutom detta uppskattar jag i synnerhet hemvårdsstödet, som ger föräldrarna möjlighet att välja att stanna hemma med barnet en längre tid. Det här vill jag inte avstå ifrån. Vi har också lyckats med vårt barnbidragssystem, och jag anser det mycket viktigt att barnbidraget är graderat enligt antalet barn, eftersom det här är till hjälp för familjer med flera barn. 

Vad som ytterligare är viktigt är rätten till minimitrygghet, som grundar sig på grundlagen, och möjligheten att få utkomststöd. Även om systemet har sina nackdelar kan vi se till att ingen behöver bli lämnad på gatan.

Om du nu skulle ställa ett skriftligt spörsmål om den sociala tryggheten i Finland, vad skulle det handla om och varför?

Mitt skriftliga spörsmål skulle handla om på vilka sätt regeringen tänker förebygga barnfattigdom och utslagning av barn med hjälp av vad som är möjligt inom ramen för den sociala tryggheten och om det finns någonting som kan förbättras. Det här är kanske det som har blivit ett bekymmer för mig som företrädare för ett regeringsparti. 

Hur utnyttjar du information som tas fram av FPA i ditt arbete?

Jag utnyttjar mycket ofta information som tas fram av FPA. I utskottsarbetet och i kommittén för social trygghet hörs FPA alltid som sakkunnig. Jag kontaktar också själv allt emellanåt sakkunniga vid FPA och söker uppgifter på FPA:s webbplats.

 

• riksdagsledamot sedan 24.3.1995
• vice ordförande för den kristdemokratiska riksdagsgruppen
• läkare och medicine licentiat
• hemort Riihimäki, där hon också är stadsfullmäktigeledamot