Arbetslöshetens längd bland invandrare varierar beroende på orsaken till flyttningen, födelselandet och tiden som personerna bott i Finland – små skillnader mellan städerna

Skillnaderna är små mellan de största städerna i Finland när det gäller arbetslöshetens längd bland invandrare och långtidsarbetslösa, visar en ny undersökning. Det finns fler skillnader i fråga om andra bakgrundsfaktorer. Äldre åldersgrupper fick arbetslöshetsförmåner under längre tid än yngre åldersgrupper.

Arbetslösheten bland invandrare och långtidsarbetslösa varar något kortare tid i huvudstadsregionen än i andra större städer, men skillnaderna är små, visar en färsk undersökning som gjorts av FPA. Skillnaderna mellan städerna återspeglar den allmänna sysselsättningssituationen i städerna.

Enligt undersökningen varierade arbetslöshetens längd bland invandrarna särskilt i fråga om orsaken till flyttningen, födelselandet och tiden som de här personerna hade bott i Finland. De som hade bott längre i landet fick arbetslöshetsförmåner under en kortare tid än de som nyligen hade flyttat till Finland. Åldern var av betydelse för sysselsättningen av både invandrare och långtidsarbetslösa: de äldre åldersgrupperna var arbetslösa en längre tid än de yngre.

– I de största städerna verkar arbetslöshetstiden vara ungefär lika lång bland invandrarna, när man beaktar skillnaderna i bakgrundsfaktorerna mellan de arbetslösa. Skillnaderna kan också delvis förklaras med att sysselsättningsläget i huvudstadsregionen är bättre än i andra städer, säger Laura Peutere, specialforskare vid FPA.

I undersökningen granskade man arbetslösa invandrares och långtidsarbetslösa personers bakgrund, deras användning av arbetslöshetsförmåner och deltagande i arbets- och näringstjänster i de sex största städerna åren 2015–2022.

Arbets- och näringstjänsterna betonas de första åren efter flytten

Arbetslösa invandrare deltar i arbets- och näringstjänster särskilt under de första åren efter inflyttningen. Å andra sidan kan också de som blivit arbetslösa senare efter inflyttningen ha behov av särskilt stöd för att söka arbete, men de som bott längre i landet omfattas inte längre av integrationstjänsterna.

Det fanns inga stora skillnader mellan städerna i fråga om användningen av arbets- och näringstjänsterna bland invandrarna eller de långtidsarbetslösa. I Helsingfors deltog färre långtidsarbetslösa i arbets- och näringstjänsterna än i andra städer. I Tammerfors betonades arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och i Åbo lönesubvention.

Äldre åldersgrupper deltog i mindre utsträckning än unga i arbets- och näringstjänsterna trots att arbetslöshetsperioderna var längre hos de äldre åldersgrupperna.

Tidpunkten för arbetslöshetens början har betydelse för dess längd

Arbetslöshetens längd varierade bland både invandrare och långtidsarbetslösa också enligt vilket år och under vilka ekonomiska konjunkturer personen hade blivit arbetslös. De som hade blivit arbetslösa 2015 eller senare fick arbetslöshetsförmåner en kortare tid än de som hade varit arbetslösa före 2015.

De som hade blivit arbetslösa 2020–2022 fick arbetslöshetsförmåner en kortare tid än alla andra.

– Sysselsättningen ökade efter mitten av 2010-talet ända till årsskiftet 2024, om man bortser från den första coronavåren. När sysselsättningsläget blev bättre var det också lättare för invandrare att få arbete än under tidigare år, säger Peutere.

Inga större skillnader mellan städerna när det gäller invandrarnas bakgrund

Undersökningen visade att det inte fanns några större skillnader mellan städerna när det gällde arbetslösa invandrares bakgrund. Den vanligaste orsaken till flytten var familjen och en betydande del av invandrarna fick arbetslöshetsförmåner strax efter inflyttningen.

Antalet personer som flyttat till Finland i syfte att arbeta och personer födda i EU- och Efta-länder var relativt sett större i huvudstadsregionen än i de andra städerna som var föremål för undersökningen.

– Huvudstadsregionen har förmodligen tett sig attraktivare än andra städer för dem som kommit till Finland i syfte att arbeta, eftersom läget på arbetsmarknaden är bättre i huvudstadsregionen och det finns fler arbetsplatser där man klarar sig på engelska eller med sämre kunskaper i finska, bedömer Peutere.

Mer information

Den ursprungliga publikationen, på finska: Peutere Laura, Jauhiainen Signe (2024). Työttömät kuudessa suurimmassa kaupungissa: Taustatekijöiden, työttömyyden keston ja TE-palveluiden käytön tarkastelua. Raportteja 1/2024, Kela.

Peutere Laura, Jauhiainen Signe. Maahan muuttaneet työttömät ja pitkään työttömänä olleet ovat eri kaupungeissa samankaltaisia. Tutkimuskatsauksia 5/2024. Åbo stadsforskningsprogram.

Laura Peutere
specialforskare, FPA
laura.peutere@fpa.fi
tfn 020 634 1785

Så genomfördes undersökningen

Undersökningen beställdes och finansierades av Åbo stad som en del av Åbo stadsforskningsprogram. Ansvaret för att ordna arbetskrafts- och integrationstjänster överförs till kommunerna i början av 2025. Syftet med projektet var att samla information för ordnandet av tjänsterna.

Som huvudsakligt material för undersökningen användes FPA:s och Finansinspektionens registeruppgifter för åren 2015–2022. Som invandrare definierades personer som är födda utomlands och har ett främmande språk som modersmål. Som långtidsarbetslösa definierades personer som varit arbetslösa i minst ett år.