Stora skillnader mellan välfärdsområdena särskilt i alkoholrelaterade sjukdomar och tillgång till yrkesinriktad rehabilitering
De största skillnaderna i sjukligheten mellan regionerna är inom alkoholrelaterade sjukdomar och inom arbetsoförmåga i tillgången till yrkesinriktad rehabilitering. Detta framgår av de senaste resultaten i Nationella hälsoindexet.
Sjukligheten är fortfarande vanligast i östra och norra Finland bland både män och kvinnor. I synnerhet alkoholrelaterade sjukdomar, allvarliga psykiska problem samt muskel- och skelettsjukdomar är vanligare i dessa välfärdsområden än i det övriga landet.
Alkoholrelaterade sjukdomar i Finland är vanligaste i välfärdsområdena i Södra Karelen, Kajanaland, Norra Karelen, Södra Savolax och Norra Savolax. Alkoholrelaterade sjukdomar är också vanliga i Päijänne-Tavastland och Kymmenedalen. Förutom dessa är alkoholrelaterade sjukdomar vanliga bland män även i Mellersta Österbotten och bland kvinnor i Vanda-Kervo välfärdsområde.
Alkoholrelaterade sjukdomar verkar ha blivit något vanligare i hela landet 2017–2023, men de regionala skillnaderna är stora. Alkoholrelaterade sjukdomar har ökat mest i Kajanaland och Kymmenedalen, medan den tydligast minskat i Norra Savolax och Västra Nyland.
– Det är viktigt att följa med denna utveckling när alkohollagstiftningen ändras. Att alkoholrelaterade sjukdomar blir vanligare tyder på att en lättare tillgång till alkohol kan försämra situationen i synnerhet för riskanvändare av alkohol. Detta märks snabbare i sjukligheten än i alkoholrelaterade dödsfall, som enligt de senaste uppgifterna från 2023 har ökat något, berättar Marke Jääskeläinen, specialist vid THL.
Arbetsoförmåga vanligast i Östra Finland
Bland män är sjukpension och sjukdagpenning vanligast i Kajanaland. Bland kvinnor är sjukpensioner vanligast i Norra Savolax och sjukdagpenning i Lappland.
Både män och kvinnor får oftast yrkesinriktad rehabilitering i Norra Karelen.
Det finns regionala skillnader i utvecklingen av utbetalda invalid- och sjukpensioner och sjukdagpenningar samt positiva beslut om yrkesinriktad rehabilitering.
Till exempel i de flesta välfärdsområden i Nyland har antalet invalid- och sjukförmåner som betalas ut minskat medan de positiva besluten om yrkesinriktad rehabilitering har ökat under de senaste åren.
– Denna goda utveckling vittnar om att man i regionerna har allt kortare sjukfrånvaroperioder och får yrkesinriktad rehabilitering oftare än tidigare, berättar överläkare Riitta Luoto vid FPA:s forskning.
I vissa välfärdsområden är situationen den motsatta. Till exempel i Kajanaland, Satakunda och Egentliga Finland har det blivit vanligare med invalid- och sjukförmåner samtidigt som positiva beslut om yrkesinriktad rehabilitering minskat.
– Detta kan tyda på flaskhalsar i tillgången till vård, konstaterar Luoto.
Det nationella hälsoindexet som stöd för planering och utvärdering av regionernas verksamhet
Det nationella hälsoindexet erbjuder referensdata för välfärdsområdena och kommunerna. Informationshelheten beskriver skillnaderna i sjuklighet och arbetsoförmåga hos befolkningen mellan kommuner och välfärdsområden.
10 sjukdomsgrupper ingår i indexberäkningen av sjukligheten. Indexet för arbetsoförmågan består av tre delar.
– Det vore bra att utreda grundorsakerna till resultaten i de områden där resultaten avviker från det övriga landet eller där det förekommer korsvis utveckling i vissa index. Detta skulle hjälpa till att identifiera om det finns behov av att planera nya servicehelheter, underlätta tillgången till vård, förbättra vårdkontinuiteten eller utveckla mångsidigare förebyggande åtgärder, berättar Päivikki Koponen, ledande expert vid THL.
Uppgifterna i det nationella hälsoindexet har sammanställts ur registermaterial från THL, FPA, Pensionsskyddscentralen, Statistikcentralen och Cancerregistret. De senaste uppgifterna är från 2021–2023.
Mer information
Päivikki Koponen
ledande expert, THL
tfn 029 524 8868
paivikki.koponen@thl.fi
Riitta Luoto
överläkare, FPA:s forskning
tfn 020 634 0529
riitta.luoto@fpa.fi
Tidigare om ämnet:
- Skillnaderna i sjukfrekvens och arbetsoförmåga mellan kommunerna är störst i de geografiskt stora välfärdsområdena. FPA:s och THL:s meddelande 15.5.2024.
